Dag som natt, natt som dag

Dygnet har vänt på mig sedan en tid.

Klockan fem på eftermiddagen åt jag min frukost med god aptit: pyttipanna med vändstekta ägg, Wasa husmansbröd med smör och Svennes kaviar, tjeckisk öl, en snaps Skåne akvavit. Sedan skrev jag en stund, blev trött, la mig på sängen med radion på, somnade. När jag långsamt var på väg att återvända till vakenheten, fortfarande kvar i drömsömnen, blandades röster från radion med dröminnehållet. I drömmen spelade jag in ett band med bandspelaren, där jag kommenterade en kvinna i radion under tiden som hon talade om sin döda mor. Efteråt förstod jag att jag talat i sömnen. I drömmen väcktes längtan efter min mor, jag försökte ringa henne ... vaknade, besviken, snarare sorgsen över att än en gång ha blivit lurad i drömmen. Klev ur sängen, bryggde kaffe, drack det vid datorn, skrev det här, ändrade nästan alla verb till imperfekt tempus.

Nu är det natt, jag har vaknat och skriver en spekulerande text om döden.


Oskarp pyttipanna