Nytt bredband

Klockan åtta i morgon bitti kommer bredbandsinstallerarna, de stannar i lägenheten till sex på kvällen. Det blir ett j-a oväsen här när det ska borras tjogtals små och några lite större hål i betongväggarna, sättas upp kabelskåp i klädkammaren, dras fiberkabel genom alla rummen, två kabeluttag i varje blir det, till och med i köket. Det kommer att damma finkornigt betongstoft i dagar eller möjligen veckor efter borrandet, har jag hört.

I cirka fyra år har fastighetsbolaget utrett vilken typ av ”framtidssäkert” bredband man skulle välja. Till slut bestämde man sig och nu är installationerna i gång i det äldre fastighetsbeståndet; i de nybyggda husen fanns fiberkabel redan från start. Någon enkät till hyresgästerna med frågan om de önskar byta till fiberanslutning har aldrig formulerats. Beslutet har tagits helt och hållet utan hyresgästernas medverkan. Jag har förståelse för den ekonomiska aspekten men känner mig ändå överkörd. Utbyggnaden finansieras med höjda hyror, för min del med en dryg tusenlapp om året. En förhoppningsvis positiv sak är att vi nu får tillgång till fler bredbandsleverantörer att välja bland, de flesta eller samtliga är billigare än den nuvarande som är Comhem. Dessutom påstås det att man kan förvänta sig en betydligt högre hastighet och säkrare uppkoppling när man är ute på nätet via fiberkabel. En månad gratis surfande har utlovats för att vi ska ”få uppleva fartskillnaden mellan Volvo och Porsche”, som en av fastighetsbolagets informatörer uttryckte saken. Vi får väl se hur det förhåller sig med sanningshalten i det påståendet.

Jag anar en del problem i samband med ett eventuellt byte av bredbandsleverantör, men avstår från att fördjupa mig i den farhågan just nu.