I natt har jag skrivit ett par sidor i ”Den sista boken” om 1947–1948. Då bodde vi på Alby gård ett par mil norr om Stockholm.
Hösten 1947 reste far och mor till det sönderbombade Berlin. Far arbetade för en statlig textilkommission och var där för att om möjligt få i gång textila affärer med ryssarna. Det visade sig vara omöjligt, eftersom kommunisterna inte kunde ta några beslut utan att ha tillstånd från högsta beslutande instans, i praktiken från Stalin.
Jag har också skrivit om Milos, en man från Tjeckoslovakien som mor träffade i Berlin. Mellan dem uppstod av allt att döma starka känslor. Senare, tillbaka i Sverige, upptäckte far att de brevväxlade. Jag var sju eller åtta år då, och jag minns ett gräl mellan far och mor som kanske var föranlett av den pågående romansen mellan mor och Milos. I min ägo har jag ett brev från Milos till mor, skrivet på tyska.
Senare kom Milos till Sverige. Jag har några minnen av honom. Mor och far skildes. Vi tre barn flyttade med mor till hennes barndomshem i Karlstad. Milos kom efter. Han hyrde ett rum någonstans i stan och tränade fotboll med KBIK. En dag var han försvunnen utan att ha sagt någonting till mor. Såvitt jag minns hörde hon aldrig något mer från honom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar