När jag lämnade vårdcentralen satt det en kvinna som jag kände igen i väntrummet. Jag såg på henne och hon på mig. Hej sa hon, hej sa jag och gick vidare. Kunde inte komma på var jag sett henne. Det tog en stund innan poletten föll ned:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar